rallarroserna far förbi
Rallarroserna far förbi utanför när tåget rullar genom norra Norrlands inland, förbi bäckar och små forser. Forsar? Forsar. En långledighet i Luleå som avslutades med bad i Svartöstan, utan att få kramp efter lunchen. Långledigheten började i onsdags då jag fick sluta jobbet två timmar tidigare, alla brukare tog även de ledigt när solen och värmen kom tillbaka efter regnet.
Med min alldeles för fullpackade ryggsäck satte jag mig på bussen mot Luleå, spillde lemonad på byxorna och kunde inte tvätta händerna på busstoaletten, tittade på filmen Vitt brus och hade spänd nacke.
Luleå ändå, det var ett tag sen fast ändå inte. Jag hade däremot ett syfte med resan, förutom att träffa familjen, hann jag även med att prova frisyr inför bröllopet; jag satt i tre timmar medan det pillades med mitt hår. Vi åt middag och drack vin på baksidan tills vi frös och temperaturen visade sig vara 12 grader. Jag vaknade sent och gjorde nästan ingenting på fredagen, låg på en filt på gräset och funderade över den mängd alkohol som behöver köpas in till bröllopet. Vi sprang i skogen, mamma och jag, på sandiga stigar och letade kontroller som plötsligt uppenbarade sig framför en, ett snabbdopp på Niporna innan vi rushade hem och duschade och kletade på kräm och begav oss in till stan, svettig efter cykelturen, för ett glas vin på uteservering, kunna sitta i skuggan och ändå tycka det är varmt.
Jag och Nils-Anders käkade middag ihop, vi sammanstrålade i Luleå, sen gick vi på bar med mamma, lillebror och kusin. Dagen därpå ser mamma äntligen Håkan Hellström och vi gör det på Pite Havsbad. Där kan man ta en öl och titta på havet och folkhavet och man får välja mellan nudlar eller stekt palt. Sen stampade vi på den tillplattade sandstranden och sa nu får han väl börja och in på scen kom en man som såg ut som en Mozart och tätt därefter Håkan Hellström som satte sig vid trummorna och så var det igång. En fjärde konsert i havsbrisen, solnedgången och med en energi som det aldrig kommer vara över för.
Nu far inte rallarrosorna förbi utanför tågfönstret längre för jag är hemma i mitt kök i Umeå. Jag lagar varm sallad. En fantastisk helg har det varit, helt enkelt.